Samma rutiner

Efter en vecka på semesteräventyr kan jag bara konstatera att barn och vuxna har olika semestervanor.

När vuxna börjar sin semester, speciellt om det är på en annan ort än hemma, då händer något. Grillen åker fram, nästan snabbare än korken ur flaskan. (Ja, snabbare än korken ur flaskan finns nog inte på semestern.) Till det grillade trollas det därefter fram såväl färskpotatis som någon närproducerad sallad. Är det sommar och semester så är det. 

För den vuxne (läs mig och min högt älskade hustru) är semester lika med lite extra allt. Ett tillfälle att njuta och unna sig.

För småbarn är semester, även semester på annan ort, inget annat än same, same but different.

Min äldste arvinge ruckar inte en millimeter på sina rutiner. Idén att ge t.ex semestermiddagen en lite mer festlig inramning finns inte i hans medvetande. 

Alltså, familjen sätter sig till bords strax innan klockan sex. (Så långt inget nytt under solen.) På bordet är framdukat den godaste potatisen, det nygrillade köttet, den smaskiga salladen, såser och alla tillbehör min högt älskade hustru kan komma på (och det är många vill jag lova). Det är helt enkelt framdukat för en smärre festmåltid om du frågar mig. 

Min äldste arvinge, nyss fem fyllda, är inte imponerad. Nej sin vana trogen är han lika rak som tydlig med vad han tycker om maten, om de som lagat maten, om livet i största allmänhet och om bestraffningarna som skall delas ut.

Maten är äcklig, ja det vet han alldeles bestämt utan att smaka. De som lagat maten är dumma, jättedumma faktiskt. Han har tråkigt och det är dumma, dumma, dumma (osv) mammas och pappas fel. Han tönker aldrig mer leka med mamma och pappa. Han vill ha en annan mamma och pappa. 

Såhär långt kommen i den härliga semestermiddagen sitter jag (återigen) och räknar tyst till tio. Lite glättigare och kanske lite högre än vanligt berömmer jag mig och min högt älskade hustru för den goda maten. I ögonvrån ser jag att arvingen inte låter sig bevekas.

Då kommer (förstås) det obligatoriska: Jag måste bajsa.

9 av 10 middagar kommer det. Han måste bajsa och det på studs. Tajmingen är mer precis än ett Schweiziskt urverk. Precis när man tagit första tuggan.

Jaja måste man så måste man. Semester eller inte, hemma eller någon annan stans, de första tio minutrarna av middagen sitter jag och väntar på en bajskorv inne på dass för att sedan torka innan jag kan äta färdigt.

Med bajsdoften färsk i näsan sitter jag tillslut vid bordet igen. Trött betraktar jag hur min äldste arvinge missbelåten (över avsaknaden av ketchup) motvilligt tuggar i sig Mamma Scans köttbullar. Suck!!!

  


5 reaktioner på ”Samma rutiner

    1. Yes fem år. Vill ha andra föräldrar, vill gillra fällor så att mamma och pappa slår sig.. Dumma, dumma, superdumma mamma och pappa.. Skall bli busschaufför när han blir stor och stänga dörrarna på mamma och pappa .. Osv osv… Normalt?

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s